Digital tillgänglighet och offentlig upphandling – tips och råd

Vem ansvarar för att krav på digital tillgänglighet följs i de digitala tjänster som offentliga aktörer har? Går det att lägga ansvaret på den leverantör som tagit fram tjänsten om något inte är tillgängligt, eller vad gäller? Ilias Bennani, specialist inom digital tillgänglighet på Digg, berättar vad du som offentlig aktör behöver känna till om digital tillgänglighet och offentlig upphandling.

En upphandling innebär ett aktivt val av leverantör. Därför är det alltid den offentliga aktören som genomför upphandlingen som har hela ansvaret för produktens digitala tillgänglighet.

– Det går inte att hänvisa till eller lägga ansvaret på extern leverantör vid t.ex. ett tillsynsärende, utan du som beställare har det slutliga ansvaret för att den digitala tjänst du erbjuder är tillgänglig, säger Ilias Bennani, specialist inom digital inkludering.

Lagen om offentlig upphandling (LOU) säger följande:

“När det som anskaffas ska användas av fysiska personer ska de tekniska specifikationerna bestämmas med beaktande av samtliga användares behov, däribland tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.”

Källa: 9 kap 2 § Tekniska krav Lag (2016:1145) om offentlig upphandling

Krav på tillgänglighet gäller endast upphandlingar som överstiger aktuella tröskelvärden. Vid ett tillsynsärende granskar Digg alla digitala tjänster oavsett kraven i samband med upphandling.

Praktiska tips om digital tillgänglighet och offentlig upphandling

Om möjligt, ha egen tillgänglighetskompetens i er organisation, skriv tydliga krav i samband med upphandling och skriv tydliga avtal med leverantören.

– Det är många gånger inte tillräckligt tydligt att upphandlingskravet om tillgänglighet enbart är ”leverantören ska följa EN301549 och WCAG 2.1 nivå AA”, utan låt anbudsgivaren beskriva hur leverantören vet att de möter kraven och vad leverantören kommer att göra för att säkra upp att kraven uppfylls, fortsätter Ilias Bennani.

Tydligare avtalstext angående tillgänglighet

Ett leverantörsavtal kan exempelvis innehålla svar på frågor som

• Vilka krav ska vara uppfyllda redan vid leverans?
• När ska resterande krav vara uppfyllda?
• Hur säkerställer leverantören att alla krav är uppfyllda?
• Hur hanteras avvikelser, t.ex. efter leveransgodkännande?

Ett avtal kan också innehålla incitament och sanktioner som exempelvis:

• Hur hanteras avvikelser efter godkänd leverans?
• Brister i tillgänglighet kan uppstå under produktens livscykel
• Inför incitament för leverantören att prioritera rättning av tillgänglighetsbuggar
• T.ex. högre timtaxa för att rätta buggar inom en viss tid.
• Inför sanktioner om leverantören inte prioriterar rättning av tillgänglighetsbuggar
• T.ex. vite om leverantören väljer bort att rätta buggar inom en viss tid.

– Det ska löna sig för leverantören att bygga tillgängligt eller att rätta brister i tillgängligheten, avslutar Ilias Bennani.