Foto: Funktionsrätt Skåne

Betala med ansiktet- ett innovationsprojekt för mer tillgänglig legitimering

Digin intervjuar Thomas P. Larsson och Thilia Nyberg på Funktionsrätt Skåne samt Stefan Johansson på Begripsam. De har inom ramen för PTS innovationstävling tagit fram en lösning på att kunna identifiera sig med sitt ansikte. Syftet med det är att möjliggöra för alla att till exempel kunna åka buss i kollektivtrafiken.

Hur ser utmaningarna ut med kollektivt resande idag om man till exempel har en funktionsnedsättning?

När vi startade projektet fanns det ingen möjlighet för personer som inte hade bankernas utfärdade e-legitimation att köpa en digital biljett i kollektivtrafiken i Skåne. Det digitala utanförskapen som många av Funktionsrätt Skånes medlemmar dagligen lever med förstärkes i och med att de inte kunde resa självständigt med kollektivtrafiken i Skåne. Svårigheterna och utmaningarna är stora, mycket på grund av att system och tjänster inte är enkelt och användbart utformade för alla samhällets medborgare.

Vilka utmaningar med identifieringsmetoder finns idag enligt er?

Det största problemet är att alla inte tillåts inneha det digitala identifieringsverktyget som idag har monopol i Sverige. Projektet har även visat att en del av de som får tillhanda ha bankernas utfärdade e-legitimation inte har möjlighet- eller har stora svårigheter att använda det.

Ni har utvecklat en metod för ansiktsigenkänning, hur har ni gjort utvecklingen?

Vi har tillsammans med våra samarbetspartners tagit fram ett proof of concept. Vårt proof of concept blev att personer med funktionsnedsättning kunde använda sitt ansikte för att bekräfta sin identitet och därmed öppna en dörr (en liten modelldörr). Konceptet visar att det skulle vara möjligt att bygga mycket enkla tjänster där personer kan bevisa sin identitet med hjälp av sitt ansikte.

Ni har arbetat med användningstester, berätta på vilket sätt och vilka insikter ni fått från det?

Genom användartester har projektet fått en djupare förståelse för hur personer med egenlevda funktionsnedsättningar ställer sig till digitala betallösningar idag, samt hur de skulle vilja att de var utformade för att de ska kunna använda dem. Användartesterna synliggjorde även skillnader inte enbart mellan olika grupper med funktionsnedsättningar utan även skillnaderna mellan individer i grupperna. Inställningen till en produkt, likt lösningen att identifiera sig med ansiktet skiljer sig beroende på individers utmaningar, förutsättningar och erfarenheter.

Vilka andra samarbeten har ni haft i projektet och vad har ni vunnit på dessa?

Vi har haft en bra dialog med de personer som jobbar med tillgänglighetsfrågor på Swedbank och via dem också betaltjänstleverantören Swedbank Pay. Det har hjälpt oss att förstå villkoren för leverantörer av betaltjänster. Vi har också haft en bra dialog med länsstyrelserna och deras arbete med betaltjänster. Genom båda dessa samarbeten har vi kunnat bredda diskussionerna kring att gälla alla typer av betalningar.

Ni pratar om ”i normanvändarens öga” vad menar ni med det?

Det är liknelse tagen från ”Stormens öga”. Om du befinner dig i stormens öga så märker du inte hur det blåser, men desto längre från ”ögat” du kommer, desto mer blåser det. På Funktionsrätt Skåne använder vi bilden för att förklara våra medlemmars vardag. System, tjänster och produkter är ofta utvecklade av normalanvändare, för normalanvändare. Det vill säga att de som lever med en eller flera funktionsnedsättningar befinner sig ute i stormen inte ges möjlighet att använda de system, tjänster och produkter, då de inte är utformade efter deras behov. Den som befinner sig i ”ögat” behöver annat sätt att skaffa sig förståelse för den normbrytande gruppen. Kan den normbrytande gruppen använda det system, tjänster eller produkter du utvecklat, kan normalanvändaren också göra det.

Vilka är era huvudsakliga insikter från det här projektet?

Faktorer som stress och oro för att göra fel var genomgående. Något som informanterna uppfattas undvika om trygghet och möjlighet till personlig hjälp finns att tillgå. Insikterna projektet givit oss har främst varit i form av vilka behov personer med egenlevda funktionsnedsättningar har för att kunna identifiera sig digitalt för att göra kollektiva resor i Skåne. Behov som:

• Enkel identifiering utan att behöva använda koder och interagera med app för betaltjänster.
• Kunna resa kollektivt utan att förstå/klara av att välja resa i appar som är för komplicerade.
• Kunna få hjälp av en tredje person som underlättar resande
• Kunna känna en trygghet i att man kommer att få åka med på bussen/tåget och att man har en giltig färdbiljett.

Vilka steg tycker ni bör tas framåt?

Att aktörerna börjar pilottesta den här typen av teknik och ställa krav på sina leverantörer av betaltjänster att införa dessa möjligheter. Att man genomför dessa tester i samarbete med personer med funktionsnedsättningar.