Spela upp igen

Tillgänglighetskrav för elektronisk kommunikation

Först och främst ska de allmänna tillgänglighetskraven uppfyllas. De gäller för alla – alltså även för produkter och tjänster som används för elektronisk kommunikation.

Utöver dessa finns vissa specifika krav, som beskrivs längre ner på den här sidan.

Vad räknas som elektronisk kommunikation?

Det finns både tjänster och produkter för elektronisk kommunikation som berörs av direktivet

  • tjänster för uppkoppling, såsom fiberanslutning till hemmet eller mobiltelefoni-abonnemang,
  • de produkter som konsumenter kan behöva för att hantera kommunikationen (till exempel telefon, router eller modem),
  • programvaror och molntjänster som möjliggör samtal mellan människor, såsom sms, e-post, chatt och olika plattformar för onlinemöten (Skype, Zoom, Teams, WhatsApp, FaceTime, Messenger med flera).

Kommunikationsfunktioner som endast är en ”extrafunktion av mindre betydelse” (i till exempel spel) omfattas inte av kraven.

Krav som berör röstkommunikation

När röstkommunikation erbjuds ska det även gå att använda så kallad realtidstext (RTT, se nedan). Detta gäller både för produkter och tjänster, och det ställer alltså krav på funktionalitet både i användargränssnitt, kommunikationsnät och hårdvara.

För produkter som kan användas för röstkommunikation ska ljudkvaliteten vara tillräcklig, så att så många som möjligt kan förstå den talade kommunikationen. Enligt befintlig standard EN301549 v3.2.1, krav 6.1, innebär detta att åtminstone frekvenser upp till 7000Hz måste kunna återges, men detta kan komma att ändras.

Vad är realtidstext (RTT)?

Realtidstext är ett relativt nytt sätt att kommunicera med text:

Både den text som användaren själv skriver och text från samtalsparten förmedlas samtidigt på bådas skärmar, tecken för tecken. Bland annat innebär det att det går att avbryta och “prata i mun” på varandra. I praktiken ger detta en större snabbhet i dialogen och en förbättrad närvarokänsla i jämförelse med en traditionell chatt där meddelanden skickas först när de är färdigformulerade.

Det finns också teknisk möjlighet att koppla RTT-kanalen till antingen uppläsning via förmedlingstjänst eller uppläsning med hjälp av talsyntes (även om direktivet inte kräver något av dessa uppläsningsalternativ).

Varför behövs realtidstext?

Även personer som inte kan använda röstsamtal har behov av att kunna “ringa”. Realtidstext (RTT) skapar en större jämlikhet i kommunikationen, särskilt för personer med nedsatt hörsel eller talförmåga.

Eftersom direktivet kräver att RTT erbjuds i anslutning till all röstkommunikation kommer alla användare få nya möjligheter till textkommunikation, utan att behöva installera något visst chatt-program. Detta kan bli värdefullt i många sammanhang. Här är två exempel:

  • När användaren ringer ett nödsamtal och behöver vara tyst på grund av en hotfull situation. Då går det att använda textfunktionen för att ha dialog med larmoperatören.
  • När användaren ringer från en bullrig miljö. Då kan det vara smidigt att kunna ta hjälp av text för att nå fram.

Krav som berör videokommunikation

När videokommunikation erbjuds tillsammans med röstkommunikation ska så kallad totalkonversation möjliggöras. Alltså videokommunikation tillsammans med realtidstext (RTT). Detta innebär att

  • röst, realtidstext och video är synkroniserad och
  • videon har en sådan upplösning att det medger kommunikation med teckenspråk.

Krav på produkter för elektronisk kommunikation

Produkter som används för elektronisk kommunikation ska möjliggöra effektiv trådlös anslutning av hörselhjälpmedel.

Produkterna ska också kunna samexistera med hjälpmedel, utan att störningar uppstår. Exempelvis ska inte en mobiltelefon hindra samtidig användning av hörapparat.

Nästa avsnitt: Självbetjäningsterminaler